I Egendomslo?sa historier: Om historieproduktion i de jordlo?sas ro?relse (MST) underso?ks bera?t- telser om det fo?rflutna med upphov inom den sociala ro?relsen o movimento dos trabalhadores rurais sem terra (de jordlo?sa lantarbetarnas ro?relse) i Brasilien. Uppsatsens syfte a?r att uto?ka fo?rsta?elsen fo?r hur bera?ttelser om det fo?rflutna kan anva?ndas som en samha?llsfo?ra?ndrande kraft. I uppsatsen sta?lls fra?gan om hur bera?ttelser om det fo?rflutna blir en resurs fo?r MST:s pa?ga?ende organisering och kamp.

Denna studie syftar till att studera hur fo?re detta kriminella va?ljer att framsta?lla sig sja?lva genom sina livsbera?ttelser. Vi a?mnar underso?ka ungdomar som har ett kriminellt liv bakom sig, genom att lyssna pa? deras livshistorier. Genom dessa bera?ttelser vill vi fa? fram vilka faktorer respondenterna anser varit va?sentliga under deras va?g genom det kriminella och vilka va?ndpunkter som funnits under denna tid.

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.

Arbetet syftar till att skapa en bild av vad verksamma pedagoger i förskoleklasser anser om arbetsmetoden Att Skriva sig till Läsning (ASL), vad den kan bidra med i elevernas lärande samt vilka fördelar respektive nackdelar som verksamma pedagoger upplever att den har..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare lär barn att skriva samt om bokstavsinlärning är av stor vikt i år 1. För att ta reda på det samt vad lärare prioriterar att arbeta med under barnets första skolår, har jag tagit del av tidigare forskning samt gjort en kvalitativ intervjuundersökning med verksamma lärare. Resultatet visar att barn lär sig skriva genom att skriva mycket och ofta om sådant som ligger dem nära. Det fria skrivandet är av stor vikt. Syftet med bokstavsinlärning är att barnet ska lära sig läsa och skriva.

Denna uppsats handlar om att skriva la?tar utifra?n tre fo?rutbesta?mda strategier. Jag valde att skriva med utga?ngspunkt fra?n strategierna skriva texten fo?rst, utga? ifra?n en trumloop och utga? ifra?n textma?ssig hook i la?tformen AADA.Fo?rhoppningen med de givna fo?rutsa?ttningarna var att fra?mja skapandeprocessen, korta startfasen, minska sja?lvkritiken, utveckla textskrivandet, bredda typen av karakta?r pa? la?tar och till sist variera den typ av form som la?tarna vanligtvis utmynnar i. Under mitt arbete har jag kommit fram till att tydliga ramar underla?ttar och fo?r arbetet frama?t..

Tidigare forskning har visat att förmågan att läsa och skriva påverkar både människans kognitiva tänkande och neurologiska strukturer. Likaså innebär oförmågan att läsa och skriva en social press som påverkar vår syn på oss själva. Men hur påverkas vår själv- och framtidssyn av att vi lär oss att läsa och skriva? Detta har undersökts genom intervjuer med 14 kvinnor i Nepal med olika erfarenheter av att läsa och skriva. Resultatet visade huvudsakligen att kvinnorna såg sig själva som mer självständiga och självsäkra, och sin framtid som mer ljus efter att de lärt sig att läsa och skriva.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få kunskap om hur pedagoger lär barn att läsa och skriva på ett lustfyllt sätt. Vi vill också tillägna oss konkret kunskap i form av vilka metoder man som pedagog kan använda sig av i en sådan undervisning. Våra frågeställningar är: Hur lär sex stycken pedagoger barn i skolår 1 att läsa och skriva? Vilka metoder, tillvägagångssätt och material använder sig pedagogerna av för att lära barn att läsa och skriva på ett, enligt dem, lustfyllt sätt? Vi har genomfört sex stycken intervjuer med pedagoger som i dagsläget är verksamma i förskoleklass till skolår 3..

Denna narrativa studie handlar om tre lärares berättelse om hur de ser på barns roll och förmåga i lärandet efter att ha genomgått kompetensutveckling ?Läsa ? språka ? skriva?.Resultatet påvisar att det finns ett samband mellan deras synsätt och kompetensutvecklingen som har föranlett förändringar av arbetsformen och arbetssättet av lärarnas undervisning i läs- och skrivprocessen..

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syftet att utifrån ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv förstå barns uppfattningar av att lära sig att läsa och skriva. I vår vetenskapliga förankring beskriver vi dessa två perspektiv. Intervjustudien är fenomenografiskt inspirerad, vilket innebär att vi har sökt beskriva och analysera uppfattningar i vårt specifika syfte. Vi intervjuade sammanlagt åtta barn som gick i förskoleklass och i skolår 1 eller 2. För att kunna besvara våra forskningsfrågor analyserades intervjumaterialet och vi kunde urskilja ett antal kvalitativt skilda kategorier av uppfattningar.Vårt resultat visar att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av hur de lär sig att läsa och skriva: Barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att ljuda, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig bokstäver, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig olika regler, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att läsa, barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att ljuda, barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att lära sig bokstäver samt barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att lära sig olika regler.Dessutom visar vårt resultat att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av vem som lär dem att läsa och skriva: Barnen uppfattar att de lär sig att läsa tillsammans med andra personer, barnen uppfattar att de lär sig att läsa på egen hand samt barnen uppfattar att de lär sig att skriva tillsammans med andra personer.I diskussionen resonerar vi hur vi kan förstå barnens uppfattningar utifrån ett individualpsykologiskt perspektiv och/eller ett socialinteraktionistiskt perspektiv..

Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att klargöra vilka tankar sexåringar har kring sin läs- och skrivinlärning. Syftet har mynnat ut i två frågeställningar, sexåringars tankar kring betydelsen av att lära sig läsa och skriva och hur sexåringar anser att de lär sig läsa och skriva.För att besvara syftet och frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat sjutton barn i två förskoleklasser. Intervjuerna har resulterat i olika kategorier, vissa barn har tankar om att läsning och skrivning är en självklarhet. Barnen kan nämna situationer då det är viktigt att kunna läsa och skriva, bland annat för att tillgodogöra sig nya kunskaper eller för att skriva brev. När det gäller hur denna inlärning går till har barnen olika tankar om hur de lär sig läsa och skriva.

Syftet med undersökningen är att framhäva pedagogers perspektiv på för- och nackdelar med arbetet kring strategin att skriva sig till läsning. Metoden vi valt är kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex verksamma pedagoger som alla arbetar med att skriva sig till läsning med hjälp av dator. Pedagogerna fick inte några frågor innan intervjutillfället. Forskningsbakgrunden tar upp ett historiskt perspektiv på läs- och skrivinlärningen, verksamma lärare som arbetar med pedagogiken samt hur användandet av tekniken i strategin fungerar.

Arbetet handlar om fyra - femåriga barns tankar om skriftspråket. Vi lyfter fram vikten av att förstå och stödja barnens intresse för skriftspråket. Forskning visar på att barn i denna ålder har ett intresse av att skriva och ofta kan lära sig att skriva. I teoridelen tar vi upp olika teorier om hur man lär sig språket. Både det kognitiva perspektivet och det sociokulturella perspektivet.

Vårt examensarbete gick ut på att undersöka om barn kan utveckla sitt kreativa skrivande genom att skriva dikter. Undersökningen genomfördes under vår slutpraktik som vi gjorde i år 4 på en skola i Kiruna. Klassen bestod av 16 pojkar och 6 flickor. Eleverna fick lyssna på, läsa och skriva dikter på varierande sätt. Diktskrivandet följde ett processorienterat arbetssätt.

Studiens syfte var att undersöka kvinnliga poetersupplevelser och erfarenheter av att skriva poesi, utifrån frågan om varförman skriver. Sex poeter intervjuades. Intervjuerna analyserades tematiskt,vilket gav följande teman: Att skriva kan vara att upprätta och vistas i etteget rum, en plats där man kan leva, skriva och vara fri, som man vill ha ochbehöver. Det finns starka drivkrafter att skriva och skrivandet är en del av ensjälv och ens liv. I skrivandet utforskar man det ovissa, man rör sig i riktningmot något som man (ännu) inte vet vad det är.